Vårtecken

Skateparken fylls återigen med glada ungar i alla åldrar!

Läst: Rosen på Tistelön

Jag har läst Rosen på Tistelön av Emilie Flygare-Carlén. En av de första thrillerna på svenska om inte den första. Den kom ut 1842. Upplagen jag läste är från 1943 och man har moderniserat språket för läsarnas skull. Historien med dess förvecklingar känns förhållandevis modern. Jag hade en känsla av att det utspelades i början på förra seklet, men rimligen så borde det hela ha utspelat sig 100 år tidigare.

Jag rekommenderar boken för läsning, även om den känns lite långsam och omständlig ibland. Den är ett titthål bakåt i tiden och visar att det kunde vara nog så dramatiskt på den tiden också. Jag lånade mitt exemplar på biblioteket, smått otroligt att den fanns i hyllan och inte i magasinet! Jag gissar att den också går att få tag på på antikvariat.

Läst: The Sense of an Ending

Jag har läst The Sense of an Ending av Julian Barnes, förra årets Bookerpristagare.

Det är inte för inte man får Bookerpriset. Jag har läst ett antal böcker av Julian Barnes förut, men den här liknar inte något jag läst tidigare av honom. Den är lågmäld, reflekterande, eftertänksam, men ändå är delar av skeendet dramatiskt. Men det dramatiska får man hela tiden berättat för sig genom huvudpersonens minnen, och inte som ett direkt berättat skeende. Boken är inte heller full med komiska poänger eller ironier som en del av hans andra böcker kan vara (t.ex. England, England). Ändå så sträckläste jag den.

Platsar inte riktigt för omläsningshyllan, men nästan.

Om ni inte vill läsa den på engelska, så är en översättning på väg. Kommer i mars. Om man vill läsa annat av Julian Barnes, så kan jag rekommendera just England, England och Flauberts papegoja. Annorlunda böcker med knorr.