Visar inlägg med etikett England. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett England. Visa alla inlägg

17 juni 2012

Läst: Tokyo år noll

Det finns böcker som berör. Kombinationen av ett ruggigt mordfall, ett Tokyo strax efter kapitulationen år 1945 och scener från Japans krig mot och ockupation av Kina åren dessförinnan, är oerhört stark. Jag rekommenderar till läsning, men minns att det kan vara krävande att läsa Tokyo år noll av David Peace.

3 juni 2012

Läst: Little Bee

Hinner inte samla tankarna för att skriva så mycket just nu. Studentplanerande....

Men läs Little Bee av Chris Cleave! Överraskande, inte självklar, bitvis osannolik, bitvis så sann, hemsk etc.

27 maj 2012

Läst: En gammal skandal

Jag har läst En gammal skandal av Josephine Tey. Jag ber att få hänvisa hit för recension.

Är man intresserad av deckare av den mer klassiska typen så rekommenderar jag för övrigt just bloggen Käckare deckare!

3 februari 2012

Läst: The Sense of an Ending

Jag har läst The Sense of an Ending av Julian Barnes, förra årets Bookerpristagare.

Det är inte för inte man får Bookerpriset. Jag har läst ett antal böcker av Julian Barnes förut, men den här liknar inte något jag läst tidigare av honom. Den är lågmäld, reflekterande, eftertänksam, men ändå är delar av skeendet dramatiskt. Men det dramatiska får man hela tiden berättat för sig genom huvudpersonens minnen, och inte som ett direkt berättat skeende. Boken är inte heller full med komiska poänger eller ironier som en del av hans andra böcker kan vara (t.ex. England, England). Ändå så sträckläste jag den.

Platsar inte riktigt för omläsningshyllan, men nästan.

Om ni inte vill läsa den på engelska, så är en översättning på väg. Kommer i mars. Om man vill läsa annat av Julian Barnes, så kan jag rekommendera just England, England och Flauberts papegoja. Annorlunda böcker med knorr.

18 augusti 2011

Läst: Wolf Hall

Normalt är jag inte särskilt förtjust i historiska romaner. Ofta blir det så att författaren berättar sida upp och sida ner om hur det var då, och själva berättelsen liksom fastnar. Jag läser gärna populärvetenskapliga böcker om historia i stället.

Men här är i alla fall ett undantag: Wolf Hall av Hilary Mantel. Ett STORT undantag. Det är en gedigen bok i flera avseenden. 650 sidor, mycket välskriven och historiskt vederhäftig, efter vad jag kan bedöma. Så fick den också Bookerpriset år 2009. Boken handlar om Thomas Cromwell, en av den engelske kungen Henrik den åttondes närmaste män. Thomas Cromwell fanns på riktigt och var något så ovanligt på den tiden, som en man som gick från en mycket enkel bakgrund till att sluta som kungens närmast man och med en adelstitel dessutom. Allting berättas ur Thomas Cromwells synvinkel. Konsekvent. Hur samhället ser ut och vad som sker i England och Europa får läsaren ur hans samtal och hans funderingar. Och det gör absolut ingenting att man vet hur det går med Anne Boleyn och drottning Catherine och Thomas More och alla andra. Det är fascinerande läsning ändå. Rekommenderas!

Den Oliver Cromwell som på 1600-talet avsatte den engelske kungen är för övrigt en släkting till Thomas Cromwell.

1 juni 2011

Läst: Janusstenen

Elly Griffiths har blivit väldigt omskriven för sin serie deckare med arkeologen Ruth Galloway som huvudperson. Jag har nu läst Janusstenen, den andra boken i serien. (Det var den som kom in på biblioteket först...). En habil deckare, traditionell engelsk stil, inte särskilt djuplodande. En smått otrolig historia, där de historiska inslagen spelar stor roll.
Efter vad jag kan om romare och kelter, så är de historiska inslagen korrekta. Det förekommer inte några ogrundade teorier och spekulationer. Så det är ju en behållning av boken även om historien i sig själv är en smula tunn.
God underhållning för stunden är väl slutsatsen. Helt OK för hängmattan.

22 januari 2011

Läst: The Mother Tongue

Apparently people not knowing Swedish visit my blog, you're welcome! So from now on I'll write in both Swedish and English. Now for some Swedish:

Jag har läst The Mother Tongue av Bill Bryson. Alla som är det minsta intresserade av språk, av språkhistoria, av att leka med språket, borde läsa den. Den handlar om hur engelskan blev till, hur den ser ut och hur den låter (delvis varför också) och mycket annat, allt presenterat på ett underhållande, men ändå vederhäftigt sätt. Och nu lite på engelska:

I've just finished The Mother Tongue by Bill Bryson. All who have any interest in languages, in the history of languages, who are interested in playing with words, should read it. It's about how English came to be, what it looks and sounds like (and partly why too) and a lot more, all presented entertainingly but still with authority.

19 december 2010

Går mest och väntar...

Dottern sitter fast i snökaos i London. Inte roligt. Som tur var har hon någonstans att bo.
Under tiden har jag läst ut ett par deckare av den lättviktiga, men ändå läsvärda sorten. Blue Lightning och Raven Black av Ann Cleeves. Framförallt beskrivningen av miljön, Shetlandsöarna och Fair Isle, är värd en läsning. Jag vill åka dit! Men absolut inte på vintern.

1 augusti 2010

Läst: Flatland

Om ni har läst den fullständiga Gullivers resor av Jonathan Swift, och jag menar den fullständiga versionen, inte barnversionen, så känner ni nog igen den klassiska satiren i engelsk tappning. Flatland, av Edwin A Abbott, skriven 1884, är en satir över det viktorianska samhället, men också ett väldigt intressant tankeexperiment. Och trots åldern, så känns den inte inaktuell. Jag hade roligt när jag läste!

27 juli 2010

Läst: The Curious Incident of the Dog in the Night-Time

The Curious Incident of the Dog in the Night-Time av Mark Haddon är både mycket underhållande och en av de märkligaste böcker jag läst på länge. Berättaren är en tonårig pojke som har Aspergers syndrom och han bestämmer sig för att lösa gåtan om vem som har dödat grannens hund. Med uppmuntran från sin assistent i skolan skriver han ner vad som händer på sitt eget sätt. Den som känner en person som har Aspergers syndrom känner igen sig i mycket. Boken är skriven för ungdomar, men även som vuxen har man stor behållning av den.

12 juli 2010

Läst: Child 44

Jag har läst Child 44 av Tom Rob Smith. En spännande, välskriven thriller. Hur mycket som skulle kunna vara på riktigt har jag ingen möjlighet att bedöma. Sovjetunionen finns inte längre, men någonstans i bakhuvudet har jag ett minne av en förskräcklig historia om en massmördare av osannolika dimensioner som det tog många år för dem att få fast.

Kan rekommenderas i sommarvärmen!

Och, jo, jag både stickar och syr också, jag läser inte bara. Sockor, en sjal eller två, en kofta är på gång. Och två, kanske tre om jag ska vara ärlig, lapptäcken i olika dimensioner. Bilder blir det inte förrän jag har något färdigt att visa!

5 juli 2010

Läst: The Stranger House

The Stranger House av Reginald Hill är mycket underhållande och läsvärd för oss som är förtjusta i klassiska engelska deckare, även om den här boken egentligen inte är en deckare. Reginald Hill kan konsten att berätta en historia, här befolkad av byoriginal, en pensionerad polis, gammal överklass och bybor som håller sitt för sig själva och inte berättar mer än nödvändigt för främlingar.

28 juni 2010

Läst: Witch Hunt

Ian Rankin verkar ha roat sig storligen när han skrev Witch Hunt. Framför allt på polisens och underrättelseverksamhetens bekostnad. Boken är lättviktig och tidvis lite långrandig, men inte helt hopplös. Jag gillar böckerna om John Rebus bättre.

6 mars 2010

Läst: Mrs Dalloway

Nu har jag äntligen läst Mrs Dalloway av Virginia Woolf. Egentligen borde jag ha läst den för 30 år sedan, när jag läste litteraturvetenskap, men bättre sent än aldrig.
Virginia Woolf låter berättelsen flyta fram via huvudpersonernas tankar, s.k. stream of consciousness. Den följer deras associationer och även om tidsramen i boken är en dag, så ger den här berättartekniken möjlighet till att ge en bakgrund till huvudpersonerna. Jag blev fascinerad över hennes sätt att via små vardagshändelser byta huvudperson och berättarperspektiv. Big Ben slår vid ett visst klockslag, två olika huvudpersoner ser samma barn leka etc.
Jag hade läst tillräckligt mycket om boken, för att veta vad som hände i den, men det gjorde ingenting. Själva skeendet innehåller så mycket, att läsningen blir njutbar ändå. Jag har dessutom en känsla av att jag då och då gled iväg i tankeflödena och missade en del, så en omläsning känns relevant.
Den här boken kräver lite mer av sin läsare än många böcker, men den är klart värd besväret!