Läst: Till dess din vrede upphör

Till dess din vrede upphör är den senaste deckaren av Åsa Larsson. Men deckare är nog inte det rätta ordet riktigt. På omslaget står "spänningsroman", och det är nog en bättre benämning.

Miljön är som alltid Kiruna med omnejd, och det närmar sig vår med snösmältning och islossning. I älven hittar men en flicka i dykdräkt. Hon har varit försvunnen sedan hösten och man har redan tidigare antagit att hon har drunknat under en dykning. Men det är naturligtvis inte så enkelt. Sedan utspinner sig en historia, som delvis för långt tillbaka i tiden. Redan tidigt anar man vem som är mördaren, det till och med avslöjas i "förtid", men det tar längre tid innan man får motivet klart för sig.

Jag har aldrig varit i Kiruna, eller så långt upp i Sverige överhuvudtaget, så jag har inte någon möjlighet att jämföra miljöerna i boken med verkligheten. Men jag får en känsla av hur det ser ut. Tror jag. Personerna i boken känns inte heller så fyrkantiga, även om en del är mer skurkaktiga än andra. På hela taget är det njutbar läsning, lagom spännande och lagom lättläst för en tågresa till och från Malmö.